Dhu’n-Nun al-Misri
Må Guds barmhärtighet vila över honom!

Det berättas att Dhu’n-Nun under tio års tid längtat efter Sikbaj (en maträtt innehållande kött, mjöl och vinäger), utan att ge efter, för att inte vara sitt nafs till lags. En kväll sade hans nafs: ”Hur vore det om du i morgon, när det är fest, ger mig lite Sikbaj?” Han svarade: ”O mitt nafs, önskar du det måste du först ge mig tillstånd att under två raka’ läsa hela Koranen, från början till slut.” Hans nafs gav sitt bifall.
Dagen därpå lagade han Sikbaj och ställde fram den åt sig, men när han sträckte fram handen blev han rädd, drog sig bort från maten och ställde sig i bön. De som var där frågade honom: ”Hur är det fatt?” Han svarade: ”Just nu sade nafset, skadeglatt: ’Ser du! Jag har nu äntligen efter lång tid fått min vilja fram, trots att du motarbetat mig i tio år.’ Jag sade: ’Nej, vid Gud, du ska inte få din vilja fram!’”
Medan Dhu ’n-Nun ännu talade kom en man in med en stor gryta Sikbaj. Han satte ned den, vände sig till Dhu ’n-Nun och sade: ”Sheykh, jag har inte kommit självmant. Jag har blivit hitsänd. Jag arbetar som bärare och har en stor familj. Mina små barn har sedan länge önskat sig ett härligt mål Sikbaj, och för att glädja dem hade jag samlat ihop pengar till ett sådant. Det tillagades i går på kvällen före festen. Idag föll jag i sömn. Jag drömde och såg skapelsens krona, Guds Profet, frid och välsignelser vare med honom.
Han talade till mig och sade: ’Om du önskar se mig i morgon på domens dag, tag då denna Sikbaj, bär den till Dhu ’n-Nun och säg honom: ’Muhammed ibn Abdullah ibn Abdul-Muttalib ber dig enträget att, för en gångs skull, i striden mot ditt nafs, hålla vapenstillestånd, och unna dig lite av denna rätt.’” När han hörde detta grät Dhu’n-Nun högljutt och löd.


Det berättades att han sade: ”Aldrig har jag ätit mig mätt på bröd, eller druckit mig otörstig på vatten, utan att därefter ha begått en synd, eller åtminstone iakttagit spåren av en benägenhet att synda.”


Han sade: ”Bättre beständig uselhet med gråt, än beständig felfrihet med ståt.”

Han sade: ”Hans nåd öppnar dina läppar, din blygsel tillsluter din mun, och din rädsla berövar dig din frid.”

Han sade: ”Uppriktig är den människa, vars tunga talar rättvist och sannfärdigt.”

Han sade: ”För kroppen beror sundhet av lite mat. För själen beror sundhet av lite synd.”

Han sade: ”Det är inte underligt att den som vrider sig i plågor visar tålamod. Underligt är det om den som vrider sig i plågor är nöjd.
Han sade: ”Så länge människan är rädd för Gud stannar hon kvar på vägen. När rädslan lämnar hennes hjärta går hon vilse.”

Han sade: ”Det säkraste tecknet på att Gud hyser fiendskap mot en människa är det att människan är rädd för fattigdom.”

Ett annat fint citat från Dhul Nun Al-Misri:


"Love has no end Because the Beloved has no end" Frid och välsignelser vara över honom!

Allah Allah Allah