Det här är utan tvekan mitt allra största problem, och jag är antagligen inte ensam om det. Hur skiljer man egentligen på Islam och kultur?

För mig vore ett sätt då att be personen referera till ett stycke i Koranen eller en Hadith, men det här verkar inte alltid fungera. Dels för att tolkningarna av Koranens budskap och haditherna är så olika, men också för att det är svårt för mig som inte kan så jättemycket ännu att veta om den jag talar med har förstått stycket själv och pratar sanning.

Med fara att älta det här med hijaben (ha! jag lovar att ni såg det i förväg, va?). Jag förstår att hijaben är ett val, ska jag nog säga först och främst, och att det finns olika tolkningar för hur "stor" kvinnans ahwra (stavning?) är. Jag har sett dels att underarmar och vader, liksom ansikte, händer och fötter, får synas, men också att ingenting får synas alls, utom ögonen och området precis runtom.

Varifrån kommer dessa olika tolkningar. Jag parafraserar, det här är absolut inte något citat, det stycke jag minns som säger "and shall not show what would not ordinarely appear there of."

Hur vet vi att detta menar just ansikte, händer och fötter? Hur vet vi att det inte betyder ungefär "vad som ses, nu, under min tidsperiod, och det mode jag är van vid att se"? Därmed inte sagt att det inte är Allahs ord, utan att Allahs ord uttrycktes på det sättet för att han talade genom Mohammad, som antagligen var påverkad av sin tidsperiod...

I den "resa" jag gör tillbaka till Islam, så har jag än så länge funnit att: ja, jag tror att det finns en Gud och ingen annan brevid Honom.Jag tror att han är Allt Som Finns, allting är en del av Honom. Jag tror att under Honom finns änglarna, som är stora delar av Alltet, men inte Allt, för de är inte Gud. Jag tror att Gud exsisterar i allt tid och rum, vet allt som har skett, kommer att ske och sker.

Jag har svårt att tro på djinn och Satan. Inte för att det inte finns ont i världen, utanför att även de måste vara skapelser av Gud, delar av Gud, och kan däför inte vara motpoler till Hans godhet. Gud måste vara Alltet - både god och ond, både snäll och förlåtande och elak och fördömande. Jag har svårt att tro på Mohammad som Hans sista profet, för att jag är skeptisk till en enda religion som svaret på allt, för evigt. Jag har svårt att tro på Skrifterna - framför allt Torah och Biblen, som ju är något otroligt förvanskade - för att jag har svårt att tro på skapelseberättelsen mer än som en teori eller metafor.

Inte heller är jag helt övertygad om att min uppgift är att dyrka Gud och att få barn. (Kanske för att jag är totalt ointresserad av att få barn och planerar att aldrig skaffa mig sådana.) Varför skulle Gud skapa mig, bara för att pröva mig under min livstid? Att Gud vill att jag ska stanna upp och reflektera över Skapelsen och vara tacksam för det jag har, det förstår jag. För mig är det ungefär vad bönen är. Jag är inte helt säker på varför Gud vill att jag ibland ska kliva upp mitt i natten för att göra det, när jag i mina drömmar kan vara medveten om och nära andra plan av hans skapelse (för även drömmar måste vara hans skapelse - många uppenbarelser kommer ju därifrån), inte heller är jag säker på varför Han placerat så många regler kring detta reflekterande...

Mitt i all förvirring... kanske ni här kan hjälpa mig?

Hejsan!

Det är rätt så stora frågor du går runt och tänker på. Jag tänkte bara skriva en kommentar på din första fråga, angående Islam och kultur-var går gränsen?
Den frågan har jag varit med om att diskutera och det känns lite som att svaret ändå är ganska enkelt. För att kunna skilja på Islam och kultur så ska man naturligtvis gå tillbaka till Islam för att se vad denna religion säger om vissa saker. Ett enkelt exempel kan vara könstympning, som tyvärr sker bland människor som är bl.a. muslimer. Islam säger inget om att tjejer ska omsköras och därmed kan man dra slutsatsen att omskärelse på tjejer är en kulturell fenomen.
Något som kanske kan underlätta skiljandet mellan kultur och Islam är att tänka på vissa principer som Islam har och det kan t.ex. vara att man endast ska tillbe Gud och ingen annan vid Hans sida. Det innebär att man endast ska vända sig till Gud och ingen annan, för Han är allvetande. Så t.ex. alla de här gubbar och gummor som säger sig kunna spå och lösa människors problem mot betalning förkastas rakt av! Osv osv...

Detta var kanske något som du redan visste

Man måste skilja på könsstympning och omskärelse, annars går man lätt i samma fälla som många icke-muslimer när de diskuterar ämnet. Könsstympning är förbjudet, men inte omskärelse. Att säga att islam inte säger något om att tjejer ska omskäras är inte korrekt. Så vitt jag vet är det enligt Shafi'-skolan obligatoriskt med manlig och kvinnlig omskärelse. Kvinnlig omskärelse motsvarar i metod den för gossebarnet/mannen. Andra finner det vara sunna, medan det i Hanafi-skolan är "a mere courtesy to the husband" (Reliance of the Traveller).
Och Allah vet bäst.

Vänligen
Mostafa

Tack bror för upplysning. Det där hade jag hört en gång för länge sedan, men glömt bort.
Frågorna är många, man skulle kunna fråga varför omskärelse på tjejer ens skulle vara obligatorskt? Vad finns det för anledningar? etc.

Det blev mer förvirrande nu SixThreeFive...

(Ville bara säga att vi skulle veta att det är skillnad mellan FGM och 'omskärelse på tjejer' )

Vad inkluderar könsstympning, som inte kvinlig omskärelse inkluderar? Som jag ser det, borde "kvinlig omskärelse" vara att ta bort klitoriskappan, medan könsstympning är att ta bort både klitoris och inre blygdläppar, eller variationer därav.

Just nu är det det sista stycket i mitt första inlägg, som jag funderar mest över.

Salaam!
Inget av de ingrepp du nämde är tillåtna enligt någon tolkning. Att ta bort delar av kvinnan som hon behöver ÄR stympning och helt förbjudet.
Det ingrepp som Shafi skolan påbjuder (en lagskola av fyra) är ett mindre ingrepp än manlig omskärelse. Jag vet inte exakt hur det går till, men jag vet att man inte tar bort någonting, utan det handlar om ett snitt som gör att de inre blygdläpparna i framtiden blir mindre benägna att samla på sig skadliga bakterier mm. Jag förespråkar inte det här ingreppet men jag tycker inte att det är fruktansvärt, vilket däremot könsstympning är.

Vilken del av ditt inlägg var det du grubblade över? Barn eller bön?

Assalaamu 'aleikum.

...fast åsikten i Shafi'-skolan om metoden är inte enhetlig, om jag har förstått det rätt: Enligt en åsikt skall det som anges som klitoris förhud avlägsnas (givetvis inte klitoris).
För att också förtydliga ett tidigare inlägg är det inte heller absolut konsensus i Shafi'-madhhab huruvida det är Fard eller sunna. Dock är åsikten att det är fard dominerande.
Om jag har missförstått och gett felaktig information, kanske forumets fiqh-kunnige Imam har möjlighet att korrigera och tillrättalägga saken.

Vänligen

Salaam!
Båda åsikternas ingrepp är ett mindre ingrepp än manlig omskärelse.
Det enda jag har hört talas om att det praktiseras av vissa som följer shafi skolan är det ingrepp jag skrev om och det görs då på ca en månad gamla flickor och är enligt mammorna "mindre smärtsamt än att ta hål i öronen" Jag har aldrig hört någon lärd förespråka detta ingrepp för större flickor eller kvinnor, däremot har studenter som frågat blivit avrådda. Hur mycket man än tycker om Shafiskolan och vill följa den kan man alltså släppa kvinnlig omskärelse.

Jag skulle vara mycket intresserad av vad detta ingrepp för att minska bakteriemängden är. Bakterier är ju generellt sett inte ett så stort problem, så länge man kan tvätta sig med vatten då och då - kvinnans urin är ju antiseptisk för henne själv (urin är i princip alltid antiseptisk till den som producerat det). Om det är svamp man försöker undvika, så låter det i mina öron lite mer som skrock... men å andra sidan är jag varken utbildad eller har mycket kunskap om kvinnors underlivsstatus i andra länder än Sverige.



Jag har belyst i stycket ovan vad jag funderar på just nu. Skulle också vilja tala om för forumet att jag har sagt min shahada nu. Jag tror på Allah som den enda värd att dyrka, och jag tror att Mohammad var Hans profet. Därutöver är jag fortfarande fundersam och något skeptiskt till olika saker inom islam, men med mer kunskap, så tror jag att min tro blir starkare. Det allra viktigaste är ju trots allt tron på Allah, och där tror jag att Islam har "fått det rätt" eller hur man nu ska uttrycka det.

Jag lever med ångest, och något som jag märkt och aldrig varit med om tidigare, är att jag blir så otroligt lugn av att citera Al-Fatiha. Jag kan inte hela al-Fatiha ännu, men större delen (det är de sista två raderna som jag ännu inte fått in i huvudet). Jag låg häromnatten med riktigt svår ångest och oro. Började visualisera wudu och bönens rörelser. Hade jag kunnat hade jag ställt mig upp och utfört dem, men jag blir som förlamad av min ångest. Det var den första gången som jag kommit ihåg alla steg i ordning, kunnat allt utom al-Fatihas sista rader som rinnande vatten. Och ett otroligt lugn spred sig i min kropp, jag kände en Närvaro av Någon, Någonting i rummet. Jag kunde andas igen, slappna av och till slut somna.

Det hela har övertygat mig att även om jag inte förstår, även om jag inte kan acceptera allt, och även om jag inte är redo att leva muslimskt (än), så är islam den rätta tron. Mina frågor kommer få svar och jag kommer ledas in på den rätta vägen - insh'Allah.

Allaho akbar.

VÄLKOMMEN (syster eller bror?)
Masha Allah. Må Allah ge oss alla vägledning och kunskap. Jo som du skriver: med kunskapen kommer inshaAllah också djupare förståelse och tvivlen kommer att avta.

//Mostafa

Shokran bror! Vi tar ett steg i taget. Jag fortsätter fundera och fråga ut er, med mer kunskap.

/S (syster, för den som undrar )

Salaam!
Allahhu akbar! Alhamdulillah! Jag är otroligt galad för din skull, sedan du började skriva på forumet har du funnits i mina böner. Det har varit något i dina inlägg som berört mig. Ångest är en av de svåraste prövningarna man kan ha, speciellt om den är så stark som du beskriver. InshAllah att din prövning ska lindras och att din tro ska få växa och hjälpa dig!

Angående bakterierna vet jag inte riktigt heller urinvägsinfektioner kanske? Har inte fördjupat mig i frågan eftersom jag följer åsikten att man inte bör göra något ingrepp överhuvud taget.

Innan jag blev muslim trodde jag att jag måste förstå allt för att kunna bli muslim, jag grubblade som du över ondskan Allahs allmakt och mycket mer.
Tillslut insåg jag att allt inte går att förstå, men tron på Allah visade sig tydligt i mitt liv, jag kunde inte förneka den men jag kunde inte förstå allt. Sökandet efter vägledning och förståelse slutar inte för att man blivit muslim, men som muslim är det inte bara intelektuell förståelse man söker utan också det du beskrev, andliga öppningar och svar.

Salam aleikum

Grattis! Jag hoppas och ber att du ska få allt gott i detta liv och i det tillkommande!

wassalatu wassalam u allaika ya Rasool Allah!
kära syster i Islam :]

Masha ALLAH! Grattis!! och välkommen igen



innit?

Mashallah! Jag gick länge och grubblade i de där banorna om Guds storhet, tills jag kom fram till att det är ett meningslöst svamlande i ett stort mörker. Stora frågor som för alltid kommer att förbli obesvarade om man inte ger en sanningens representant chansen. Alhamdulillah, välkommen till den raka vägen och må Gud vägleda dig och alla uppriktiga muslimer på denna väg.